Nothing to say

Usch fy fan
Igår var det då dags vi skulle ses komma överrens och ta beslut
Du vet det där som vi är så jävla bra på
Det är som om att det stannar på vägen upp, jag klarar verkligen inte av att säga det
Jag kan inte se dig i ögonen och säga tack och hej
Jag klarar det inte och tydligen inte du heller för som vanligt sa vi inte ett skit förrens efter att du åkt
Och då blev det som vanligt bråk, usch faan jag orkar inte mer
Nu får det banne mig vara slut på det här jävla velandet nu får det vara slut på allt
Det är nog fan dags nu, jag måste släppa dig för att kunna komma vidare
Även om det är det svåraste jag kan göra just nu och även fast jag innerst inne inte tror det är rätt
Så måste jag, för jag vet att det inte är rätt mot dig och inte mot mig heller för den delen..


Torsdag - Tisdag

Tack, Maria för 6 helt grymma dagar
Så jävla nice att träffa dig och känna att det nog kommer funka vi klarar nog faktiskt av varandra
Så nu är det bara jobb och lägenhet kvar
Sen är det dags
Oslo..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0