Johanna

Fortfarande är det så att det finns människor fattas i mitt vardagliga liv
Fortfarande så är det tomt utan dom där speciella
Det finns dom som försvann alltför tidigt och sen finns det dom som försvann när dom skulle
Men som jag för allt i världen inte kan acceptera
För ni fattas mig varje dag, varje liten sekund utan er känns
Jag har ingen som er i mitt liv längre och det kommer jag aldrig få
Sen är det dom som finns kvar och det bästa är att jag behöver inte ens nämna några namn för att jag vet att vi förstår vilka ni är och ni är dom bästa som knallar med två fötter på den här planeten
Det finns inga som er och tur är väl det =)


Så sitter man här som en liten fjortis och skriver om hur man saknar folk så man bara vill försvinna
Men va fan
Vem har sagt att man inte kan känna så utan att vara fjortis?
Och vem har sagt att det är töntigt att skriva det på sin blogg?
Men å andra sidan jag bryr mig inte, det här är min blogg så det ska handla om mig och min känslor och så här känner jag, så vill du tycka jag är fjortis, varsågod det är gratis

    Världen skulle vara en sämre plats utan er